Du kanske har sett de chockerande bilderna på kändiskocken Nigella Lawson – sittande på en restaurang med sin make Charles Saatchi, hans hand våldsamt omsluten kring hennes hals. Händelsen har gett bränsle åt en animerad debatt kring varför en sådan framgångsrik och självständig kvinna står ut med ens ett ögonblick av sådana övergrepp.
Saatchis våldsamma utfall är självklart ingen isolerad händelse – den är ovanlig endast i kraft av att den skedde på en fin restaurang och fångades på bild av paparazzi. WHO har nyligen släppt en rapport som bekräftar att 35 procent av världens kvinnor har blivit utsatta för sexuellt eller fysiskt våld av en man; i 80 procent av de fallen var mannen kvinnans partner eller make.
Det vi vet är följande: Nigella och hennes man hade helt uppenbart ett gräl på en glamourös uteservering i London. Någonstans längs vägen hamnade hans fingrar runt hennes hals. Foton som kablades ut över internet väckte världens vrede, vilket fick Saatchi att uttala sig om misshandeln som ett “kärleksgnabb” (“tiff”). Bilderna på en Lawson i tårar sade något annat.
Låt oss, för argumentationens skull, anta att utbrottet på restaurangen inte var det första. Varför skulle någon som hon – en känd journalist och tv-stjärna – tolerera något sådant? Efter att ha arbetat med våldsutsatta kvinnor i flera decennier så vet jag att det finns ett antal tänkbara skäl: Hon vill att hennes barn ska ha en pappa. Hon kanske på allvar älskar hans goda sidor och hoppas att han en dag ska förändras. Hon tror att det är hennes fel. Hon saknar modet att resa sig och gå. Hon kan, med all rätta, vara rädd för att han ska följa efter och döda henne. Eller skada barnen. Eller ännu värre – ta dem ifrån henne.
Jag ska inte låtsas känna till detaljerna i detta enskilda förhållande, eller tro mig kunna analysera det psykologiskt. Det jag däremot kan är att lyfta de envisa kulturella attityder som tillåter kvinnohat, och som tillåter könsrelaterat våld att existera världen över. Någon kanske vill hävda att vi har kommit långt – ingen tycks ju ändå hävda att Nigella Lawson provocerade fram övergreppet. Men genom att ständigt fråga varför hon inte går, så fortsätter vi att lägga skulden till varför hon har våld i sitt liv på den enskilda kvinnan. I det här fallet låter vi Nigella Lawsons ekonomiska oberoende ligga till grund för en antydan om att hon blir misshandlad för att hon väljer att stanna.
Varför stannar hon kvar? Den typen av frågor är symtomatiska för en kultur som rutinmässigt ursäktar våld mot kvinnor. Det finns andra frågor vi borde ställa: Varför försökte Saatchi över huvud taget strypa sin fru? Varför ingrep ingen? Varför utsätter män kvinnor för så mycket våld? Och – varför tillåter samhället att våldet fortgår?
Dessutom hör vi sällan något om de otaliga kvinnor som faktiskt går. Som går innan någon tar en bild, innan kvinnorna blir till rubriker eller hamnar på bårhus. Men än viktigare är att frågan och ansvaret måste byta riktning och vändas mot förövaren. Om vi förminskar förövarens roll så förminskar vi också hans ansvar. Vi ger frisedel åt både honom och hela den skadliga, begränsande manlighetskultur som förnedrar både kvinnor och män och som gör våldet oundvikligt. En kultur som låter Charles Saatchi avfärda offentlig misshandel som ett kärvänligt gräl.
Med allt detta sagt kan det nämnas att just denna händelse faktiskt inte helt och hållet har bemötts av ursäkter; tack vare kraften i sociala medier förbigicks inte våldet mot Nigella Lawson med tystnad. Nu måste reaktionerna växa och röra sig bortom vad individuella kvinnor kan och bör göra. Vi måste tala om vad män inte får göra, som att misshandla kvinnor. Det som behövs är en global dialog om den pågående pandemin av våld mot kvinnor, och att vi alla betalar priset för detta våld. Behovet av en omförhandling vad gäller maskulinitet, femininitet, makt och hierarkier är akut – bara då kan vi ta oss bortom världens Nigellor och bygga en jämlik och värdig värld.
Mallika Dutt är grundare av människorättsorganisationen Breakthrough. Texten är tidigare publicerad i tidningen The Hindu.
